Trots att folk vänder bort blicken när de ser mig på bussen och trots att snödrivorna fortfarande ligger höga på marken är det helt fantastiskt att vara hemma i Sundsvall.

Jag och Hampus steg av bussen på navet klockan halv 3, fredag natt mot lördag. Morfar skjutsade hem oss till mamma och Kanin.
Det luktade varmt och sött innanför dörren, som vanligt. Som om väggarna och golven var täckta av honung. Eller bara som om Kanin kokat flera kannor äpple-och kanel-te innan hon lagt sig.
Mitt rum var dammsuget och mina sängkläder nytvättade, det hade de sett till.

Sedan dess har det hunnit bli onsdag, och jag har tutat, sjungit och dansat med Kanin, Hampus har druckit kaffe med mamma, vi har tillsammans krupit upp i mammas stora soffa och tittat på en tv som har fler än 4 kanaler. Jag har varit på NTI och träffat Tobias, som jag inte sett sedan flytten, jag har varit med Kanin på skolan och ätit lunch med hennes kamrater.
I eftermiddag tar jag mig in till stan för att möta upp Kanin, Jonna och Ina, äta något festligt och sedan återvända till den plats i Sundsvall jag saknat mest näst efter mammas hus: Pipeline.

Nu ska jag städa så mamma kan få le lite när hon kommer hem.
Puss!