De växer intill stenväggen – gult och lila slår samman med solblekt, på gränsen till renoveringserfoderligt.

Jag vet att det finns mycket att tycka och säga om mig.
För jag tycker och säger om alla.

Men jag tränar på att hålla käft.

Genom en bag in box och mörka solglasögon ser midsommarregnet kanske bara ut som en dekorativ kuliss.
Första scenen – tagning. Det är nytt men alla vet att hjärtesorgen är peremtorisk.

Jag vet att du genom åren tyckt mycket om mig,
men inte yttrat minsta ord. Efter den där bag in boxen har dock smsen ramlat in.
Det är väl något slags tema jag går under.

Du och jag pratade aldrig om att vi någonsin skulle ses igen
men jag sa ju förvisso att jag alltid älskat den där sta’n
och hur den stampat in märkena av sin förföljelse i min ryggmärg.

De växer intill stenväggen – gult och lila sammanstrålar i skyddande regnkappor
och de har hört vartenda utbrott.

För jag tränar på att hålla käft.