Jag har ett tag nu sökt något nytt, något annat, något fRäScHt i musikväg. Jag har varit trött på att spela samma playlists om och om igen, trots att just dessa varit de enda som verkat falla mig i smaken. Varit trött på att klicka runt på "related artists" i en evig cirkel. Varit trött på tystnaden från alla jag inte velat ska vara tysta. Men så kom Krunegårds nya singel i slutet av förra månaden. Den var precis det jag behövde just då; förbannad, rastlös, trasig och något desperat under ytan, lite som Krunis brukar vara. Men det var inte nytt, det överraskade inte. Lite i samma veva släppte Kent sin nya singel. Hade förväntat mig stordåd (vet dock inte varför, jag har väl aldrig varit så extremt impad av Kent egentligen, men hoppet är väl liksom det sista som lämnar människan och jag hade satt all min tro till Jocke Berg), men fick typ den största besvikelsen evörz kastad i fejset.
"Jag är de första kalla regnen
Jag är frosten där inget växer
Jag är halvåret av mörker
i landet som gud glömde"
Vad är ens detta? En svensk översättning av en Simple plan-låt? Magnus Ekelunds "Utan er" fast på tvärtomspråk? Jag kröp tillbaka ner i sängen och fortsatte vänta, fortsatte klicka runt i related artists. Men så plötsligt, i torsdags, dök något jag helt glömt bort upp i mitt facebookflöde: Kitok, tidigare nämnda Magnus Ekelunds nya projekt som det talats om länge nu, men som har bjudit på en väntan som känts oändlig.
Det är nytt, det är hip hop från Jokkmokk, det är Le tigre möter Beastie boys. Det är coolt. Som fan. Jag älskar Magnus. Magnus kan göra vad fan han vill. Till skillnad från Jocke Berg.
Kolla på det här då:
https://www.youtube.com/watch?v=0OCVK6IUbkg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar