Vaknar. Är så jävla glad att vara vid liv att jag ringer min mamma, min mormor och min pojkvän och gråter. En slags skräckblandad förtjusning inför tanken på att det är ljust utanför fönstret och jag är hel och hållen.
Steker bacon. Och sparris. Bara för att jag älskar bacon. Och sparris. Det blir flottigt och det droppar och sölar på både tröjan och jeansen. Dricker vatten men har hål i hakan. Det gör inget. Är så jävla ivrig. Och hungrig, törstig, tacksam.
Har ett telefonnummer jag har lovat mamma att ringa innan klockan halv två. Att bara hålla det löftet kommer bli en kamp i sig, men jag har faktiskt lovat.
Och jag skulle vilja sova i natt.