Äntligen, om man får säga så.
Visst behövde jag vara ledig. Absolut. Men efter fyra veckors ledighet blev jag lite kinkig, uttråkad, less. Så det var skönt att komma tillbaka till skolan i måndags, få träffa alla, prata av mig, skratta lite. Jag hade saknat Ina, Kim, Pär, Carlberg och alla andra supermycket kände jag då jag såg dem flänga omkring i caféet.
Trots allt detta trivs jag fortfarande inte alls på NTI. Ja, för själva utbildningens skull, då. Var upp till Mats och pratade byte av skola igår. Det enda som ska vara krångligt är att få läsa textkursen på NTI, om jag byter till Hedbergska, så det får jag kika närmre på.
Idag har varit en extra fin dag. Solen skiner (fortfarande) och våren tinar fram mer och mer. Jag slutade vid ett och tog bussen hem på en gång, vilket jag nästan aldrig gör. Skönt. Jag ska nog dra ner på mitt caféhängande efter skolan. Fick en galet "soft" (om man nu vågar använda såna uttryck) uppgift i texten, som jag har en hel vecka på mig att göra klar. Ibland är jag så glad att jag har Mats som lärare. Eller ja, väldigt ofta egentligen. Jag har heller aldrig skrattat så mycket under en dag på NTI som jag gjorde idag. Jag har skrattat och skrattat och bara mått bra. Härlig känsla.
Ute är det vår, som sagt. Lite sådär lagom vår. Sådär så att jag kan ha på mig converse, bara jag har tjocksockar i. Sådär så jag kan ha på mig skinnjackan, bara jag har en exta kofta under. Solen har skinit konstant i jag vet inte hur länge, men man kan inte riktigt njuta av den i fulla drag än, då det blir aningen för kallt att stanna ute längre än sisådär 15 minuter. Men det är ju på gång i alla fall. Och skönt är väl det.
Och det närmar sig mer och mer; Hampus besök i helgen. Jag längtar. Lördag.
Nu ska jag dricka kaffe och lyssna på typisk Amanda-musik.
Puss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar