Hej kiddos.
Det är mycket nu. Jag kämpar som ett djur för att bli godkänd på allt i skolan (det här med distansstudier är tydligen inte ett ultimat upplägg för mig) men det går, med nöd och näppe.
I övrigt är det det gamla vanliga; psykiatrin som ställer frågan "vill du dö?" och jag svarar "nej", vilket leder till att jag inte får komma dit, för de har inte tid. I alla fall inte för någon som inte vill dö. Telia vill att jag ska betala för hundra abonnemang som jag inte har, pengarna brinner upp mitt framför näsan på mig och jag vågar inte se folk i ögonen längre. När jag ringer till Arvid och gråter för att de coola tjejerna i skolan sagt att jag aldrig kan bli lärare för jag ser så konstig ut, säger han "jag kommer upp" och bokar snart en flygbiljett. På onsdag kommer han, jag dör av lycka. Jag mår plötsligt mycket bättre.
Trots allt tjafs så händer faktiskt mycket annat bra också. Jag har skrivit på kontraktet för rummet på Gotland över sommaren, Ida kommer in på utbildning efter utbildning (OBS jag är världens stoltaste syster OBS), jag får mitt schema för sommaren och inser att jag både kommer bli rik och få tid att åka på diverse festivaler om jag vill. Våra kamrater flyttar in i fantastiska nya läggor och bjuder på tekvällar i helt nya hem. De mår bra och det gör mig glad.
Jag väntar bara på att våren ska komma till Östersund också. Så vi kan spela basket och grilla osv. Det har varit dåligt med vår hittills.
För övrigt: Det är helt sjukt att se lillasyster Kanin i studentmössa. Jag har typ aldrig varit så fånigt stolt. Första Maj höll hon ett tal i Gäddede, jag satt längst fram och smyggrät för att hon var så duktig. Min syster är vuxen nu, och hon är världens bästa vuxna människa.
Nu ska jag klämma mig på magen och titta på sex and the city.
Vad är det för skit, att man måste se ut som en tråkråtta för att få vara lärare?? Jag kan meddela dina klasskamrater att en av mina bästa lärare i gymnasiet var så hippie att ingen såg vem som var lärare och elev när hon var med klassen på skolutflykter. Hon fick vifta och säga "det är jag som är läraren". Och alla killar i klassen ville ligga med henne. Inte för att det skulle vara ett bra mål för nån som vill jobba som gymnasielärare, men det måste ju ändå ha känts lite bra tänker jag.
SvaraRaderaJa, och alltså, jag hade ju faktiskt inte tänkt se ut som en 21åring om 4 år när jag är klar med utbildningen. Jag hade väl inte tänkt valsa in i klassrummet bakfull med en ring i näsan. Och tack, Amanda, du gör mig alltid glad.
SvaraRaderaNej men det gäller ju alla jobb liksom, man är ju inte dum i huvudet. Det är ju en jävla skillnad på att plugga till något och faktiskt jobba som något. Jag menar man känner väl efter själv vad som är ok på ens arbetsplats.
Radera(hade jag haft dig som lärare i gymnasiet hade jag dessutom blivit grymt inspirerad. en av anledningarna till att jag inte ville bli värsta extrem-emot ett tag var ju för att jag trivdes med att vuxna tog mig på allvar i tråkiga kläder, och nu önskar jag att jag hade haft nitar och säkerhetsnålar genom näsan ändå. Man kommer liksom aldrig undan med det sen efter gymnasiet).